EXTREMEIDROTTER - DÖDSLÄNGTAN ELLER GENETISKT ARV?
Text: Alan Bergström & Stefan Tingwall
Bild: Red Bull
Människor som lämnar säkerheten bakom sig för att kasta sig ut i tomhet passar väl in i vår tid där risktagandet ofta är en nödvändighet för att lyckas.
Extrema äventyrssporter har sedan en tid fått en enorm uppsving, inte bara i USA, utan även i stora delar av den övriga världen. Vi slänger oss ut för branta stup med en gummisnodd runt fötterna, hoppar fallskärm från flygplan, hus och broar, kör feta big jumps på snowboard, klättrar, dyker bland hungriga vithajar och hoppar mellan hustak. Mycket knasigt uppkommer ju i USA och amerikanarna verkar även ha en extra fallenhet att mäta sin skicklighet mot naturens krafter. I en bestseller ”Against the gods: The Remarkable Story of Risk” berättar författaren Peter Bernstein att hela Amerikas historia karaktäriseras av risktagning för att nå frihet och oberoende. Under det senaste decenniet har många av de vardagliga riskerna minskat i takt med att forskningen bekämpar sjukdomar och de statliga organen kriminaliteten. Istället måste individen hitta nya stimulerande områden att ta risker i som att åka snowboard, fridyka eller till och med testa aktiemarknaden.
För en del har adrenalinkicken blivit en drog och riskmomentet i aktiviteterna accelererat via friklättring och dragflygning till en av de mer extrema idrotterna av dem alla – BASE-jumping. Den sistnämnda är en benämning för fritt fall från Buildings, Antennas, Spans (broar) och Earth (klippor). Detta tillsynes vansinniga beteende förklaras av vetenskapen som ett resultat av en genetisk uppsättning i kombination med ett superego. Teorin är inte ny. Darwin misstänkte redan på sin tid att människans beteende åtminstone delvis är ärftligt. Israeliska forskare gjorde en genetisk analys av livliga och nyfikna människor och upptäckte att de hade en längre version av genen D4DR än en kontrollgrupp av lugnare personer. Genförändringen stimulerar nervcellernas upptag av dopamin, en substans som bland annat fungerar som en kemisk budbärare och som en modulator för njutningskänslan. Ett amerikanskt forskarlag hittade ytterligare en gen som visar sig reglera starka känslor som till exempel rädsla och tillfredställelse genom att påverka serotoninnivåerna i hjärnan.
John Tooby, ansvarig för evolutionspsykologi på Universitetet av California, anser att risktagaren är lika gammal som människan och att deras beteende varit starka pådrivare av utvecklingen. Det finns dock alltid ett pris och sedan BASE-jumpingens start, 1981, har 90 människor betalt detta höga pris med sitt eget liv. Och en halvfärsk studie visar även att mellan 1996-1997 ökade skatebordrelaterade skador i USA med 33%, snowbordskador med 31% och skador i samband med bergsklättring med 20%. I Europa ökar antalet aktiva inom dessa idrotter nästan i samma takt som i det stora landet i väst. Vi, på den här sidan Atlanten, verkar dock lite klokare och aningens mer försiktiga för trots ökningen i aktivitet så ligger vår skadefrekvens på ungefär samma procentuella nivå som 1996.
Så även om vi européer är mindre skadebenägna behöver detta inte betyda att du kan kasta dig ut från Kaknästornet endast iförd badbyxor och paraply utan att riskera att förlora både liv och lem. Har du dessutom en galen farfar som klättrade i master på oceanångare och jagade vårtsvin med infödingar i Zimbabwe på 40-talet ska du nog också tänka på att det lite piano. Du kan ju ha det i generna.